STORA ANLÄGGNINGAR
TEKNIK ▼
STORA GEOTERMISKA ANLÄGGNINGAR
Vi får ofta frågan om det går att göra el av geotermisk energi och det går alldeles utmärkt om man får upp en tillräckligt hög temperatur ur marken. det går faktiskt att göra el även av lägre temperaturer men med tanke på alternativkostnaden för att framställa el med andra metoder så kan inte geotermisk el konkurrera med våra marknadspriser på el.
Om man däremot når temperaturer kring 150 grader eller högre så är det ett effektivt sätt att framställa el som dessutom är helt utsläppsfritt. Fortfarande gäller det faktum att ett vattenflöde på 25 l/s där en temperatursänkning på 10⁰C i sker i värmeväxlare ger en effekt på cirka 1 MW!
I geotermiska anläggningar för elproduktion pumpas vatten ned i berggrunden för att värmas upp och sedan tas hand om på ytan via oftast via en ORC-maskin för att därefter pumpas ned igen.
En mer utförlig beskrivning av en geotermisk anläggning finns här och det som avgör effektiviteten på anläggningarna heter Carnotcykeln som beskrivs här.
Nedan Följer en beskrivning och några bilder från en anläggning som väl visar hur en anläggning ser ut tillsammans med lite fakta:
Nedan åskådliggörs principen för en geotermisk anläggning. Ofta använder man fler borrhål för att nå både högre flöde och skapa en större värmeväxlare och så har man gjort i anläggningen som beskrivs på sidan.
Via sex produktionsbrunnar och fem injektionsbrunnar pumpas totalt 2560 m³/h 152°C-gradigt vatten upp till ytan. Pumphjulen är installerade på cirka 600 m djup inuti 13 3/8" foderrör. Pumparna pumpar 120 l/ per brunn med ett utloppstryck på cirka 11,5 bar. Utloppstrycket hålls tillräckligt högt för att förhindra gasutvngar.eckling i rörledningarna och för att minska risken för avlagringar.
Området är stort och ödsligt så därför har man kunnat förlägga rörledningarna mellan borrhålen ovan jord på denna anläggning. Ska man bygga i mer befolkade områden kan rören grävas ner utan bekymmer. På samma sätt kan även pumpar och utrustningen runt pumparna förläggas underjordiskt.
Själva pumparna finns på ytan och pumphjulen är monterade på en 600 m lång axel. Eftersom pumparna lyfter vattnet finns det "signalrör" installerade så att varvtalet på pumparna kan regleras för att undvika kavitation.
Det varma vattnet leds till ORC-maskinerna där vattnet förångar köldmediet som har en låg kokpunkt och ångan driver då en turbin som genererar elektricitet.
Här syns generatorer som genererar elektricitet.
Efter generatorerna har genererat sin elektricitet måste ångan kondenseras för att den ska kunna pumpas ner igen. Detta görs i dessa jättebehållare där ånga blandat med vatten får regna ner till den undre behållaren för att sedan pumpas ner i berget igen.
En ansenlig mängd vätska omsätts hela tiden i anläggningen och fläktarna på taket på kylaren hjälper till att få ner temperaturen, trots att det är ordentligt varmt utomhus. För den här anläggningen har man inga avnämare av värmen men hade det funnits så skulle man kunna tjäna pengar även på överskottsvärmen.
I kylprocessen försvinner mycket vätska så därför har man borrat vattenbrunnar för att hela tiden garantera att tillräcklig mängd kylvätska finns att tillgå. En del av denna vätska kan regleras i dessa små sjöar som inte endast är till nytta för kraftproduktionen utan även är till glädje för traktens vilda och tama djur.
När den geotermiska energin är utvunnen ur vattnet som cirkulerar via den underjordiska värmeväxlaren leds det ner i berget igen. På denna sida finns ingen pump utan cirkulationen skapas av pumparna i andra änden som lyfter vattnet till anläggningen. Man har provat med markörer i vattnet och cirkulationshastigheten på vattnet varierar mellan 19 timmar och 90 dagar innan markörerna kom tillbaka upp till ytan och man bör av detta faktum kunna sluta sig till att den underjordiska värmeväxlaren har tillräcklig kapacitet.
För att kunna ta hand om gasutfällningar och eventuell luft som kommer in i systemet finns dessa förhöjningar med en ventil på högsta punkten. Om det kommer in gas i röret så kan vätsekeflödet blockeras med minskad kapacitet som följd så detta håller man god kontroll på.
I kontrollrummet har man full överblick över allt som händer i anläggningen, såväl när det gäller elgenereringen som den geotermiska delen av anläggningen.
Här visas alla värden för en av ORC-maskinerna så som flöden, temperaturer och inte minst hur mycket el man genererar.
Vid vårt besök producerade anläggningen 23,82 MW när bilden togs. Anledningen att det står Plant Net MW är att en del av den genererade strömmen används för att driva pumpar, fläktar och annan utrustning på kraftverket.
På denna bild här är svårt att läsa siffrorna men den ger å andra sidan en bild av hur systemen är hopkopplade och fungerar tillsammans.