FÖRSTUDIE
TEKNIK ▼
FÖRSTUDIE
Det viktigaste för att nå ett optimalt projektresultat är en väl utförd förstudie. Vi undersöker berggrunden mycket noga och tar reda på förutsättningarna på platsen.
Ju djupare man borrar desto varmare blir det och vissa platser blir snabbare varma än andra.
Vissa platser har naturliga sprickor och zoner som gör att varma vätskor kan cirkulera – så kallade hydrotermiska system. På andra ställen måste vi förbättra bergets permeabilitet.
Under ytan finns berggrund med naturliga sprickor på de allra flesta ställen. För att ta reda på dessa förutsättningar börjar vi med att undersöka geologiska kartor och tar del av tidigare utförda undersökningar.
Vi kan också använda andra ytliga undersökningsmetoder såsom satellitbilder och LiDAR.
Baserat på detta borrar vi undersökningshål där vi sänker ner geofoner och/eller hydrofoner samt eventuellt utrustning för TRT-test (Termic respons Test). Vi försöker nå ett störningsfritt djup vilket innebär att instrumenten placeras tillräckligt djupt för att störningar från ytan från till exempel vägar, järnvägar, industrier med mera inte påverkar geofonerna i någon större utsträckning.
Vi placerar också ut geofoner i ett mönster nära ytan, beroende på jorddjup eftersom geofonerna ska ha kontakt med berggrunden. Med dessa instrument skapar vi en bild av berggrunden.
Vi kontrollerar naturliga seismiska händelser och har även möjlighet att inducera seismik för att få bättre och framför allt snabbare avläsningar.
Med resultatet som bas tar vi fram en borrplan samt en stimuleringsplan som säkrar att vi når tillräcklig effekt och energi. Vi använder specialutvecklade programvaror som är avsedda exakt för ändamålet istället för de programvaror för allmängiltiga geologiska undersökningar som ofta används i branschen. Med dessa programvaror har vi en betydligt större möjlighet att skapa den optimala underjordiska värmeväxlaren. På de djup där vi kan vänta oss tillräcklig temperatur finns oftast berggrund med naturliga sprickor. Dessa har delvis tätats under tusentals år. För att kunna använda dessa sprickor som värmeväxlare måste vi öppna dem igen och förbättra bergets permeabilitet.Vi tar naturligtvis med i beräkningarna att vi har möjligheter att tillfälligt täta redan öppnade sprickor för att om och om igen öppna nya sprickor och på så sätt skapa en värmeväxlare med rätt volym och kontaktyta mot berggrunden.
